oh you're so silent, emelie

med en vinflaska i tygväskan och huvudet under ett paraply gick jag och johanna och åt kinesiskt för att sedan gå på en avskedsfest för vår fina fina vän josefin som ska plugga i vårdinge. det var lite vemodigt fast mest dimmigt och högljutt när vi stod sju-åtta personer och trängdes på martins lilla lilla fyrkantiga balkong större delen av kvällen. lagomt mysigt, lagomt trevligt. vi viskade mest hemligheter och svaller med fötterna mot iskall betong lite för länge, snackade allmän skit och bara stängde ute allt annat än just stunden som var.

jag väcktes sju för att hinna med en buss, 07:27 var jag fortfarande full och zombieliknande. har inte ätit på hela dagen ännu, dock överdoserat beirut i playlisten. åh så intressant jag är.

verkligen.