då var jag hemma igen, lite fattigare, lite mörare, lite rikare på små reseminnen, och slutsatsen blev väl ungefär såhär; tänk att man kunde dra ner medelåldern på krogen med typ 15 år, och känna sig som lammkött på marknaden som var hyffsat obehagligt, få taxidörren igenslagen på handen (vad är dealen med att jag alltid gör illa mina händer i lite mindre nyktert tillstånd?), och kommit fram till att jag aldrig skulle kunna tänka mig att bo i åre. livsstilen, människorna och rent geografiskt väldigt långt ifrån mig själv. and then again fick det mig att uppskatta östersund lite mer, förlåt östersund för att jag klagat på dig. du är nog inte så dålig ändå.. just nu iaf.

just det ja vi gick helhjärtat in för earth hour också, 49 ljus fick temperaturen att stiga en aning men vi gillade det, vi gjorde smycken av pärlplattor och när timmen var slut så bidrog duved med 1½ timmes total strömavbrott precis efter, bra jobbat där alla som slog på strömmen samtidigt men vi klagade inte, vi körde kortspelsturnering resten av tiden.
min kamera dog ungefär 3 timmar efter anländning så det blev inte direkt några roliga kort att summera helgen med denna gång.

nu vankas det en weekendtrip till josefin i åre, det blir massa vin, dans, bra musik, fika, mys och skit snack.

au revoir.

drömmar och sånt.

det var soligt idag (även resten av denna vecka som gått) och man kan ju nästan lite låtsas och våga hoppas att det fortsätter såhär, och allt smälter, men bara våga i några sekunder, innan man påminns vart man befinner sig, där man aldrig riktigt upplever våren speciellt länge, nej nej, snöhelvetet ska tjurigt ligga kvar så länge det bara går, men lite glad blev jag när jag hittade asfalt att gå på. joo dom där små ljuspunkterna, även att det anlände en klädställning som höll mig aktiv och klurigt pysslande med igår, jag älskar den. och den ska väldigt snart flytta in på heltid i min lägenhet. som sagt.. dom där små ljuspunkterna..

jag räknar dagarna tills min lön, tills dess blir det alfapet, te och elle-läsning med fina elina. Och lite funderingar och planering kring hur sjutton jag ska få ihop mina planer i april.

den fina lediga helgen bestod av; ett mycket angenämnt återseende av kära josefin som fick med mig och johanna på en villafest som mest slutade i att vi "gömde" oss i något rum på övervåningen och spelade gitarr och sjöng tills vi bestämde oss för att bege oss hemmåt istället.
resten bestod av 2 latte och en cappucino för varje dag med lite varierande fikasällskap och ställen. alla lika fina, tack. resplaner, sol och slask, djupa discussioner och materiell kärlek. bra helg helt enkelt.




mer bilder kan förekomma..

bara tjugo riksdaler.


och jag står i nån slags kvicksand, hoppfullheten blåste i väg lite.

jag dricker te med jens lekman och huvudvärken. egentligen är det sent och jag borde vara i horisontell ställning men det är saker i vägen. jag har läst och läst mött och puttat undan tankar. och jag vill inte jobba imorgon.

"hon sa att allt var lönlöst,
när hon reste sig för att gå,
gick mitt hjärta aldrig sönder,
jag kommer aldrig att förstå"

jag nöter lite till innan jag lägger mig ner.

först igår fick jag bevittna befolkningens hat till postkodslotteriet på jobbet. och jag kan bara säga det, alla hatbrev (ibland även hot), välgjorda klippochklistra ironi-brev, snus, använda kondomer (ja använda kondomer!) och allt möjligt ni stoppar ner i svarskuvertet och gör er besvär att gå ner och posta till postkodslotteriet. är HELT förgäves, postkodslotteriet får aldrig dessa äckliga eller arga brev till sig, det är vi stackars mellanhänder som när vi sorterar all post får öppna och upptäcka era äckliga snus, kondomer osv och är tvungna att sortera ut så det är helt poänglöst.

jag förstår folks frustration på all massreklam dom skickar ut, och hur mycket hyckleri det ligger i att massproducera flera gånger i veckan reklam till hela befolkningen och sedan i deras reklam även ha artiklar om "vi sätter miljön i folkus" och "greenpeace gör..." och att så många som faktiskt är med i detta och betalar pengar vaje månad i hopp om att vinna faktiskt aldrig vinner en enda spänn på ett år och det faktum att detr antaligen inte kommer fram så mycket pengar till dessa välgörande ända mål som det sägs.

men det är dags att lägga om strategin om hur ni ska visa erat hat mot företaget för att allt som händer med era brev är att dom kommer till oss, och vi måste sortera ut och slänga dom breven som inte innehåller en blankett eller möjligtvis att folk är smarta nog att skriva sitt namn och adress i brevet där dom vill säga upp sitt medlemskap.
sådär ja.

that afternoon on the wooden floor.

jag jobbade sista dagen i lördags, så nu väntar ledighet, det ska "firas" med en tur ner på röda korset och införskaffa två par skor jag har spanat in i skyltfönstret och sedan kanske lite hårfärg, det vore på tiden.

i övrigt står tiden mest stilla just nu.

förresten har jag precis fått hem morrisseys nya skiva, detta blir spännande.