oh you're so silent, emelie

jag sitter i en ny klänning,
en klänning som skulle fylla upp hålet,
hålet i magen,
där det blåser hårt nu.
inte så lyckat.
precis som med allt vin som förtärts.
jag har staplat upp skivor som värmer hjärtat lite,
jag planerar blandband.
försöker sortera i mitt huvud medan
jag pillar på knapparna i klänningen
och tänker att jag skulle ha gift
mig med Jens Lekman om jag kunde.

jag lovar att jag ska bjuda på bilder inom kort,
jag känner att min inspiration är hög.
underligt nog så är det just mina livssvackor
som bringar fram min kreativitet.
kanske just för att det är ett sätt att
få ut en del av allt inom mig.

ge inte upp hoppet om mig!